• Betala med Swish eller Klarna 💸 Fri frakt vid 500:- 👍 Beställ före kl 15, postas samma dag 📩 2-4 dagars leverans direkt i brevlådan📦
Payment with Visa Payment with Mastercard Payment with Klarna Payment with Swish

Allmän pärlkunskap

Jag har i många år hållit föredrag om pärlor och dess uppkomst och här kommer lite fakta för dig som är nyfiken.  Det är en samling av de vanligaste frågorna jag brukar få om pärlor.

Vad är en pärla?

Det svenska språket är ibland lite torftigt, vi kallar allt som är runt med ett hål i för en pärla till och med makaroner om vi pratar om förskolekonst!

Det här gör det väldigt förvirrande för dig som vill köpa riktiga pärlor från musslor eller ostron. Om man söker på internet så hittar man tusentals träffar på ”Pärlor” men väldigt få är naturliga pärlor utan de är i plast, metall eller andra konstgjorda material. Det engelska språket är här väldigt tydligt med ordet Pearls för naturliga pärlor från ostron/musslor och ordet Beads för allt annat med ett hål borrat i. Tänk om svenskan kunde vara så enkel!


Pärlan är en fantastisk ädelsten

Tänk att vi bär den på samma sätt idag som man gjorde för tusentals år sedan då man av en slump hittade pärlor i musslor på stranden, borrade ett litet hål och trädde upp dem på ett snöre runt halsen. Fortfarande idag är det det vanligaste sättet för oss att använda pärlor, helt oförvanskade som naturen skapat dem och uppträdda på ett snöre. Visst är det fascinerande? Det är ju fortfarande lystern från pärlans yta och formen, oftast sfärisk som fascinerar oss.

Pärlan är en biogenisk ädelsten precis som bärnsten. Den kommer alltså från omformade naturmaterial och inte från kristaller i jordens berg- eller ytlager. Pärlor är ju ett relativt ungt material om man jämför med ädelstenar som bildats i jordskorpan under vulkanutbrott för miljontals år sedan.

Här är några faktabaserade sidor som jag gärna rekommenderar:

CIBJO - The World Jewellery Confederation, CIBJO Guide for Classifying Natural Pearls and Cultured Pearls, 

en faktabaserad PDF fil på engelska om dagens pärlodlingar och pärltyper över hela världen

CPAA - Cultured Pearl Association 


Var kommer pärlan ifrån? Hur bildas den?

Pärlor kan bildas i musslor och ostron (molluskdjur) i sötvatten eller i havet. Det finns väldigt många arter som har den här förmågan, en del snäckor kan bilda pärlor men de pärlorna har andra egenskaper och saknar den speciella pärllystern.

Se en fantastisk video från SSEF här, hur pärlor bildas i naturen.

Naturliga pärlor är egentligen resultatet av en reaktion hos ostron/musslor. Det har kommit in något innanför skalet som skaver och irriterar och sätter i gång en försvarsmekanism hos djuret som börjar producera samma material runt det som irriterar som den själv bygger upp sitt skal med, nämligen pärlemor. I tunna, tunna lager (ungefär som en lök) bildas till slut den sfäriska formen. Den är inte kantig eller vass och stannar helt enkelt kvar i musslan/ostronet som en pärla.

Många tror att pärlor bildas av sandkorn och det är nog en myt. Molluskdjuret behöver ha en mycket högre grad av irritation för att processen ska sättas i gång och bilda en pärla. De här djuren lever ofta i sandbotten och det skvalpar nog in en hel del sand innanför skalet hela tiden. Om alla sandkorn som trillat in bildade pärlor så skulle det finnas fullt med pärlor i varenda mussla eller ostron man hittar.

Att hitta en naturpärla, alltså en pärla som bildats i naturen utan påverkan av människor, är extremt sällsynt. De gamla pärlfiskarna som förr i tiden fiskade upp ostron och letade efter pärlor brukade säga att man hittade en pärla per 1000 ostron. För att hitta pärlorna måste man öppna upp och döda mollusken. Följden blev att man till slut nästan utrotade ostronbankarna som fanns.

Idag har man i stället gått över till att odla pärlor. I princip alla pärlor i handeln idag är odlade pärlor, om man undantar gamla pärlhalsband som man kan hitta på auktioner. 


Hur odlar man pärlor?

Man odlar upp ostron/musslor från yngelstadiet under kontrollerade former tills de är fullvuxna individer. Sedan sätter man ut dem i nätkassar i havsvikar för saltvattensarter eller dammar för sötvattensarter. Där får de acklimatisera sig och växa till sig i storlek något. 

Se en fantastisk video från SSEF hur man odlar pärlor, klicka här

När de nått full ”vuxen” storlek så tar man upp dem och oerhört försiktigt för man in ett s.k. ämne i molluskens mantelvävnad. Ämnet består av en pärlemorkula (en rund kula av snäckskal), alltså ett material som djuret känner igen även om det inte kommer från samma art och dessutom sätter man in en ytterst liten, millimeterstor bit från manteln från ett djur av samma art. I manteln sitter tillväxtceller för pärlemor, Voila! Molluskdjuret som fått implantatet känner igen pärlemorstruktur och tillväxtcellerna som också finns tillhands börjar producera pärlemor runt ämnet alltså pärlemorkulan. Slutresultatet efter månader, ibland år, av ompyssling i dessa odlingar är skörden en odlad pärla. Det här är en oerhörd generalisering och det finns en massa olika varianter av tillvägagångssättet beroende på vilken art man ska odla i.

Odling av yngel

Nätkassar med ostron i odling

Inplantering av pärlämne i ostron


Små naturliga reningsverk

Molluskdjuren lever i vattnet och filtrerar vattnet för att hitta näringsämnen. Det här gör dem till fantastiska små reningsverk i de havsvikar och dammar som de finns i. Pärlodlingen är till stora delar en väldigt miljövänlig verksamhet som inte alls går att jämföra med fiskodling t ex. 

Pärlodlingen är till stora delar en väldigt miljövänlig verksamhet som inte alls går att jämföra med fiskodling t ex. Alla molluskdjur är väldigt känsliga för miljögifter och man är oerhört noggrann med vattenkvalitet där man odlar pärlor. Minsta oljeutsläpp eller annan förorening gör att år av arbete går till spillo och hela odlingar kan slås ut. 

De flesta pärlodlingar finns i tropiska vatten och där är det inte heller ovanligt med tropiska stormar och orkaner/tyfoner som förstör odlingarna. Pärlodlingarna på de tropiska öarna är också en av de få inkomstkällor som finns för befolkningen och ofta byggs det upp byar för arbetarna med skolgång för barnen och allmän hälsovård. 

Hållbar pärlodling, det finns på flera platser runt jorden. Här tar man hänsyn till miljön, ekonomi och den sociala delen. Jag kan rekommendera den här fantastiska hemsidan http://sustainablepearls.org/ 

De sammanställer många odlingar som finns i världen och där hittar du fantastiska filmer om det jag berättat. Ta dig ett par minuter och kika runt! 

Här berättar man mer om de musselodlingar och försök som görs i Sverige. https://www.sverigesnatur.org/arkiv/levande-reningsverk/


Lite historia om pärlodling

Man brukar säga att det var japanerna som kom på knepet med pärlodling runt år 1900, men vi hade faktiskt Carl von Linné här i Uppsala i mitten på 1700-talet som experimenterade med pärlodling i Fyrisån. Han blev inspirerad under sina resor i Lappland där man fiskade efter den svenska pärlflodmusslan för att hitta pärlor. Då han besökte Lappland var pärlflodmusslan i princip utfiskad. Han funderade och tyckte att det borde finnas något bättre sätt att få fram dessa vackra naturens under (som var väldigt dyrbara på 1700-talet). Väl hemma i Uppsala experimenterade han med musslor i Fyrisån och lyckades hitta en teknik som liknar den traditionella som japanerna tog fram i slutet på 1800-talet. Han var alltså 150 år före japanerna. Mer info från Linnémuseet, 

http://linnean-online.org/167028/

Men det blev inte så mycket mer med pärlodlingen i Fyrisån, tyvärr. 

Det hade ju varit jättekul för mig annars! Verkligen lokalproducerat.


Pärlskörd i Japan för flera år sedan

Akoyapärlor (japanska)

Akoyapärlor i sitt skal

Olika pärltyper

Jag gjorde det enkelt för mig när jag tidigare presenterade pärlor som två olika typer; saltvattenspärlor och sötvattenspärlor. Nu ska vi röra till det lite, får se om du hänger med. Jag presenterar här de som är vanligast i Sverige idag, det finns mycket mer ute i världen.

Det finns alltså saltvattenspärlor, från ostron i de tropiska haven. De kan vara odlade eller naturpärlor. Naturpärlor är idag väldigt sällsynta. Man kan hitta halsband med japanska eller arabiska naturpärlor på auktioner och de brukar dra iväg i pris eftersom de är så sällsynta. Dessa pärlor kallar man också för orientpärlor. De är ofta vita-elfenbensvita i storlekar från 3-8 mm. Pärlostronen i Japan är relativt små ca 8-10 cm i diameter som fullvuxna. De moderna odlade japanska pärlorna kan nå en storlek på upp till 8-9 mm och är oftast olika toner av vitt. De blir inte större eftersom ostronen inte kan bära ett större ämne då de är relativt små. 

Man har en liten odling av pärlor i Persiska viken. Men de har jag inte sett i handeln här i Sverige. De påminner mer om de japanska pärlorna med små storlekar och fantastisk lyster i olika vita-guldiga färgtoner. 

Alla saltvattenpärlor är lite exklusivare (dyrare) eftersom man ofta bara kan få fram en pärla per skörd och det tar flera år att odla fram dem.

Southsea/ Söderhavspärlor

Golden southsea pärlor

Tahitipärlor

Vill man hitta jättestora pärlor får man leta i varmare vatten. Där är ostronen betydligt större än den arten som finns runt Japan. De kan bli ända upp till 20-30 cm och pärlorna är vanligtvis mellan 10-16 mm (det finns sällsynta som är ända upp till 20 mm). Färgen kommer från den pärlemor som varje individ producerar, dvs har ostronet guldfärgad pärlemor så blir pärlan guldfärgad. Här är de vanligaste pärlodlande länderna i tropiska vatten.

Australien: har stora vita pärlor kallas också ”Southsea pärlor”

Filippinerna: har stora guldfärgade pärlor ”Golden Southsea pärlor”

Indonesien, Vietnam, Myanmar: guld och silvervita pärlor ”Southsea pärlor”

Man odlar också runt de tropiska öarna Fiji och Tahiti. Här blir ostronen 10-20 cm som fullvuxna och pärlorna i storlekar 8-15 mm. (Det finns sällsynta som är större). Pärlorna från dessa öar är mörka, man kallade dem tidigare svarta pärlor. Men de är snarare mörk grå, aubergine, olivgrön, violett eller blandningar av de här färgerna. De här färgerna är helt naturliga och kommer alltså från värddjuret pärlemor.

Det finns också odlade pärlor från Mexiko, Gulf of California. De kallas för Cortezpärlor och blir i storlekar 4-14 mm och har en fantastisk regnbågsskimrande färg med grå-blå som basfärg.



Sötvattenspärlor

Man har gjort fornfynd och hittat pärlor från flodmusslor som varit flera tusen år. Under 1500-1700-talet så fiskade man i princip rent på musslor i alla floder i Skottland, Tyskland och Skandinavien efter pärlor och idag är pärlflodmusslan fridlyst. Se text om Linné ovan som berör Svenska pärlflodmusslor.

Istället förlitar vi oss på import av odlade sötvattenpärlor från främst Kina. I dammar odlar man fram musslor som får växa till vuxen storlek 7-20 cm. Sedan odlar man på samma vis som med ostronen, dvs man inplanterar ett ämne och delar av mantelvävnad från ett annat djur. Ibland behöver man inte ens ett ämne utan det går att odla med bara mantelvävnad med tillväxtceller. Pärlorna blir 3-16 mm ibland större. Men den största skillnaden är antalet pärlor du kan odla i ett och samma djur, upp till 50 pärlor är inte ovanligt. Alltså blir den här produktionen mer kostnadseffektiv och pärlorna billigare relativt sett.

I Kina är det också vanligt att man påverkar formen på pärlorna. Man kan t ex lägga in ett avlångt ämne och får då fram en avlång pärla eller en fyrkant eller ett hjärta eller…. Ja du förstår. Bara fantasin och lite vilja sätter gränsen där.

De naturliga färgerna för sötvattenpärlorna är vita, svagt rosa och silvergrå färgtoner, dvs milda, bleka färgtoner. Det är också välbekant att man färgar sötvattenpärlor till färger som inte är naturliga för dem, ofta för att efterlikna de ”svarta” pärlorna från Tahiti eller helt enkelt i färger som modet vill ha; vinröda, cerise eller ärtgröna. Det är enkelt att färga pärlor, man gör på samma sätt som när man färgar tyg. Man lägger ner dem i färgbad och pärlorna drar åt sig färgen som blir en permanent infärgning av dem. Var försiktig och lägg dem inte i solen på fönsterbrädan, då kan de blekas.

Sötvattenpärlor, olika färg och form

Inköpsresa i Hongkong

Inköp kräver mycket tid och tålamod


Vad händer med pärlorna efter skörd?

När man inplanterat små ämnen i molluskdjuren så hänger man tillbaka dem i vattnet där de får fortsätta filtrera vatten och förhoppningsvis börja producera pärlsubstans (=pärlemor) runt ämnet som man satt in. Efter en tid (olika för olika pärltyper) allt från 6 mån till flera år. Ju längre tid man låter dem vara i vattnet desto tjockare blir pärlemorlagret på ämnet och det blir en hållbarare pärla med mycket fin lyster. Men den blir också dyrare då tid är pengar även i den här branschen.

Man tar ut pärlorna, i de större arterna kan man inplantera nya ämnen och börja om processen för flera skördar i samma mollusk. De tvättas och sorteras efter kvalitet, storlek och färg.

Sedan bestäms det vad pärlan ska användas till och hur de ska bearbetas. En del borrar man hål i halvvägs för att sätta in en nål och montera som örhängen, andra borrar man helt igenom för att trä upp tillsammans med liknande pärlor för en sträng till ett halsband.

Alla pärlor som genomborras är man försiktig med. De borras alltid från två håll och hålet möts i mitten. Man kan inte borra rakt igenom då pärlan då kan spräckas. Det finns speciella borrmaskiner för detta ändamål.

Pärlorna sorteras manuellt

Varje pärla borras för hand

Pärlorna träs upp på tillfälliga trådar

Sedan läggs pärlorna ut till försäljning till smyckesdesigners.

Ibland köper man direkt från pärlgrossister och ibland (med de exklusivare pärlorna) säljs de på auktion i pärlmetropoler som Hong Kong, Shanghai, Singapore, Tokyo.

Man köper pärlor på strängar eller som lösa pärlor. Strängarna man köper används inte för att direkt montera lås på utan de ska sedan träs om med knutar för att bli vackra och hålla bra.

Så innan du får dina vackra pärlor är det oerhört mycket arbete som lagts ned och väldigt många händer har passerats.


Andra material från haven, snäckskal

Du känner säkert igen pärlemor från skjortknappar, just det snäckskal! Det var så man i Australien först hittade de stora vita South Sea pärlorna, man fiskade efter de stora ostronen för pärlemorindustrin och plötsligt öppnades nya möjligheter för den industrin då man hittade pärlor. Man gick över till pärlor då knappar började göras av plast istället och det blev mycket lönsammare.

Runt Nya Zeeland och på flera andra ställen i varmare hav finns en snäcka som heter Paua snäcka eller Abalone som de också kallas. Den har ett fantastiskt regnbågsskimmer som du säkert känner igen. Av de här vackra skalen har man sedan länge gjort vackra smycken. Tänk på att de är lika ömtåliga som pärlor och tål inte starka rengöringsmedel.